Händelser
Kronologisk översikt över viktiga händelser i Albert och Ann-Marie Kronbergs familjehistoria, från släktens rötter i Estland och Ryssland till flykt, arbete, studier, resor och senare familjeliv.
Ett läsbart register över Albert och Ann-Marie Kronbergs minnesarkiv, med korta beskrivningar av varje huvudsaklig berättelse.
Kronologisk översikt över viktiga händelser i Albert och Ann-Marie Kronbergs familjehistoria, från släktens rötter i Estland och Ryssland till flykt, arbete, studier, resor och senare familjeliv.
Inledande titelsida för Albert och Ann-Marie Kronbergs curriculum vitae och minnesarkiv, med presentation av materialets karaktär som familje- och livsberättelse.
Förord och eftertanke om varför minnen, dokument, fotografier och röster från ett långt liv är värda att bevara för familjen och kommande generationer.
Berättar om familjens rötter i Pustaperzha/Pustaperszha i Ryssland, den estniska bakgrunden, hemmet, släkten och den värld Albert föddes in i.
Karl och Lida berättar om familjens tidiga öden, konfiskationen, förvisningen och de svåra åren efter att familjen rycktes upp från sitt hem.
Skildrar deportationen till Khibinogorsk på Kolahalvön, familjens nya livsvillkor, arbete, bostadsbrist och vardag i det sovjetiska förvisningssystemet.
Beskriver hur familjens egendom konfiskerades, hur de stämplades politiskt och socialt, och hur konfiskationen blev början på en lång kedja av tvångsförflyttningar.
Samlar minnen om släktingar som mostrarna Alma och Elvy samt andra familjemedlemmar, med fokus på släktband, livsöden och spridda kontakter.
Kortare inspelad eller nedtecknad berättelse där Karl återger minnen från de tidiga 1930-talen och familjens situation efter förvisningen.
Berättar om ännu en förvisning österut, till området bortom Uralbergen, och om familjens kamp för att överleva i en hård sovjetisk miljö.
Albert minns skolgången och barndomen i Kirovsk: språken, sovjetskolan, baracklivet, Stalinåren, etniska motsättningar och vardagsliv på Kolahalvön.
Karl berättar om krigsåret 1941, arbetsbataljoner, familjens splittring och hur kriget förändrade villkoren för de deporterade.
Skildrar förflyttningen till Fjärrkarelen och Sheltozero vid Onegasjön, med minnen av skola, finsk ockupation, krigstid och livet bland karelska och andra minoriteter.
Berättar om tiden i Petrozavodsk/Äänislinna, musikkåren, finska armén, turnéer och Alberts ungdomsår mitt under krigets omvälvningar.
Beskriver förflyttningen till Tammerfors när Finland retirerade, skol- och kasernliv samt övergången från krigets Karelen till Finland.
Skildrar tiden i Kuopio efter kriget, demobilisering, lärlingsplats hos guldsmed och Alberts försök att bygga ett civilt liv i Finland.
Kort berättelse om skogshuggarliv och kroppsarbete i Kausjärvi/Lempäälä under 1946, innan Albert fortsatte vidare mot andra arbeten och Sverige.
Berättar om Alberts arbete i Raumo, arbetskamrater, hamn- och industrimiljö samt förberedelserna inför överfarten till Sverige.
Skildrar ankomsten till Sverige via Bottenviken och Stockholm, karantänläger, flyktingmottagande och de första stegen i det nya landet.
Kort text om den första arbetstiden i Sverige, vid Svenska Stålpressning i Olofström, och mötet med svenskt industriarbete efter flykten.
Berättar om livet i Borås våren 1947: arbetet på Algots syfabrik, flyktingmiljön, språkinlärning, boende hos Ida Holmqvist och minnen av hjälpande människor.
Skildrar arbetet på Länghems torvmosse, baracklivet, torvlastning, kamratskap och hur Albert fortsatte lära sig svenska ute på mossen.
Berättar om återkomsten till Borås hösten 1947, arbete vid Borås Wäfveri, vardagsliv, försörjning och etablering i Sverige.
Skildrar tiden i Falkenberg och Vessigebro, studier vid Katrinebergs folkhögskola, fotografi, nya kontakter och steget in i svenskt samhällsliv.
Ann-Maries egen berättelse och familjebakgrund, med minnen från uppväxt, mötet med Albert, förlovning, giftermål och början på deras gemensamma liv.
Berättar om andra året vid Katrinebergs folkhögskola, studier, kamrater, fotografering och hur utbildningen blev en väg vidare.
Skildrar förlovning, giftermål, arbete, bergsprängning och familjeliv kring Falkenberg i början av 1950-talet.
Kort fortsättning om Falkenbergstiden, arbete, familjeansvar och vardagsliv innan nästa flytt och yrkesväg.
Berättar om arbetet i foto- och pappershandel i Skurup, yrkeserfarenheter, boende och livet i Skåne kring 1951.
Skildrar flykting- och familjeliv i Borås, arbete på mejeri, fotografering, motorcykel och försöken att skapa stabilitet i Sverige.
Utförlig berättelse om studierna vid Köpings Tekniska Institut, ekonomiska svårigheter, mörkrum i källaren, blixtfotografering och vägen mot ingenjörsexamen.
Berättar om värnpliktstjänstgöringen vid KA4 i Göteborg, militär utbildning, kamratskap och idrottsliga framgångar.
Skildrar utbildning och tillämpningsövningar på Känsö, med militär vardag, befälsliv och erfarenheter från kustartilleriet.
Samlar minnen från värnplikten: disciplin, övningar, befäl, kamrater och Alberts syn på det svenska militärlivet.
Berättar om flytten till Stockholm och arbetet på Nordiska Instrument/Contraves i Hägersten, tekniskt arbete, bostad och familjeliv.
Första delen om tolkkurserna i Källviken, militär språkverksamhet, ryska och finska kontakter samt början på färderna österut.
Fortsättning om Källviken, officersmiljö, skålar, tolkning, militär humor och kontakter med människor kopplade till öststudier och försvaret.
Avslutande del om Källviken och de följder språkkunskaperna fick, bland annat möten med akademiker, militärer och personer från Sovjetområdet.
Berättar om flytten till Nyköping, familjens nya boende, arbete, militär repetitionsövning och vardagsliv i början av 1960-talet.
Skildrar starten på AB Atomenergi/Studsvik, tekniskt arbete, ryska besök, arbetsmiljö och Alberts roll i ett växande forskningscentrum.
Utförlig berättelse om Alberts tjänst som tolk vid svenska marinbesök i sovjetiska hamnar som Leningrad, Tallinn och Riga, med incidenter, diplomati och vardag ombord.
Skildrar Alberts första fjällvandring i Lappland, längs Kungsleden med Tomas, och de praktiska, mänskliga och naturmässiga upplevelserna under turen.
Berättar om fjällvandringen med Tomas och Ann-Marie i Lappland, bland annat Katterjåkk, Singi och Kebnekaiseområdet.
Kort reseberättelse om en bussresa till Norge där Albert fungerade som chaufför för ett sällskap, med vägminnen och reseintryck.
Skildrar släktbesök och kontakter med familj och bekanta, med fokus på relationer, återseenden och minnen från släktens spridda liv.
Berättar om familjens olika bilar, inköp, reparationer, resor och bilarnas roll i vardag, arbete och semesterliv.
Skildrar Lapplandsresa och fjällvandring 1965, bland annat mötet med släkt efter lång tid och fortsatta färder i fjällmiljö.
Berättar om Lapplandsvandringen 1966 med schweiziska deltagare, rutter, proviant, fjällväder och gruppens upplevelser.
Skildrar besöket hos Olli och Olga Naukkarinen i Joutsa i Finland, med minnen från krigsåren och återknutna personliga band.
Berättar om militärt flygbesök och Alberts roll som tolk, med möten mellan svenska och sovjetiska representanter och insyn i flygvapnets kontakter.
Detaljerad berättelse om fjällvandringen 1967 med Tomas och en schweizisk grupp längs Nikkaluokta–Kebnekaise–Tarfala–Alesjaure–Abisko.
Skildrar fjällresan 1968, med vandring, gruppdynamik, väder, logistik och återkommande erfarenheter från Lapplandslederna.
Berättar om fjällresan 1969, fortsatta vandringar i Lappland och de människor och praktiska utmaningar som följde med turen.
Kort familjeberättelse om vandringen Storulvån–Blåhammaren–Sylarna–Storulvån, med fokus på fjällmiljö och familjens gemensamma tur.
Skildrar vandringen i norra Finland sommaren 1971, med rutt, naturupplevelser, väder och praktiska erfarenheter från färden.
Berättar om arbete i samband med en hälsovårdsutställning i Moskva, resor, sovjetiska kontakter, tolkning och observationer från 1970-talets Sovjet.
Skildrar en resa eller tjänsteuppdrag kopplat till Pakistan 1974, med internationella möten, praktiska reseerfarenheter och kulturella iakttagelser.
Emely berättar i Tallinn 1976 om sitt liv, familjen, förvisningar, arbete och överlevnad, som en viktig muntlig släktkälla.
Berättar om möten och episoder kring amiral Sergej Gorsjkov och sovjetiska marinrelationer, sett ur Alberts perspektiv som tolk och observatör.
Skildrar resan till Tapa i samband med begravningar, familjekontakter i Estland och stämningar i ett sovjetiskt samhälle nära släkten.
Berättar om äventyret med motorbåten Flavia under olympiaseglingarna i Tallinn 1980: överfart, bevakning, VIP-körningar och livet i den sovjetiska olympiastaden.
Skildrar familjens torp, arbetet med huset, ekonomiska prioriteringar, praktiska problem och torpets roll som fritids- och familjeprojekt.
Karl och Lida berättar vid ett besök i Sverige 1982 om sina liv, familjeöden, krig, förvisningar och erfarenheter från Estland och Sovjetunionen.
Sonja Sandqvist berättar 1986 om sitt liv, familjeförhållanden och minnen som knyter samman släktens svenska och estniska grenar.
Reflektioner från 1987 kring Michail Gorbatjev, Sovjetunionens förändringar, politik, propaganda och Alberts egna erfarenheter av systemet.
Bilder och berättelse om Lilla Fredrikslund i Helgesta, tidigare boende och platsens historia i relation till familjens liv.
Reseberättelse om färden via Tallinn till Sankt Petersburg, med iakttagelser av postsovjetisk förändring, resesällskap och återbesök i öst.
Berättar om resan till Volgodonsk, möten med människor, sovjetisk vardag och Alberts intryck av samhälle och familjekontakter.
Karl berättar 1991 om livet i Tapa efter kriget, efterkrigstidens Estland, sovjetisk kontroll och familjens fortsatta villkor.
Utförlig berättelse om byråkratiska konflikter och dokumentkamp med ryska myndigheter, med många brev, turer och frustrerande myndighetskontakter.
Resan till Riga och samtalet med kusinen Elvy, som berättar om förvisning, 101-kilometersregeln, krig, Sibirien, Estland och sitt senare liv hos dottern.
Salme Jürgenson i Tapa berättar om sitt liv, kolchosering, förlorad egendom, repressalier och vardag i Estland under sovjetisk tid.
Berättar om Estlandsresan 1997, släktbesök, återseenden, praktiska resedetaljer och Alberts iakttagelser av det självständiga Estland.
Skildrar en sen fjällresa till Lappland, med vandring, resrutt, naturintryck och återkomst till de miljöer Albert ofta hade beskrivit.
Vera berättar om sitt liv och sina erfarenheter, delvis på ryska, med minnen av familj, samhälle och vardag i öst.
Kort reseanteckning från Rysslandsresa 2003, med datum, vägval och knapphändiga uppgifter om färden.
Jim Beláew berättar om flykten mot Haparanda, familjens resa under krigstid och de dramatiska omständigheterna kring att ta sig i säkerhet.
Samlingssida för ljudinspelningar med familjemedlemmars röster, tänkt som ett muntligt komplement till de skrivna berättelserna.